... Och en dag sen jag fick min diagnos. Fram tills strålningen startade gick allt i ett. Jag fixade och donade inför min egen bortgång. Idag känns det lika jobbigt, lika ångestfyllt och förbannat tråkigt. Men det börjar komma in en känsla av att jag kan inte göra mer än försöka leva här och nu. Tillsammans med mina nära och kära. Fortsätta så länge jag orkar att finnas där för Wilma. Jag får vänja vid att kroppen inte fungerar som den ska, för det gör den absolut inte. Var länge sen jag var vältränad, men en vecka på sjukhus samt strålningen betyder att det inte finns många muskler kvar. Min sköterska har varit här idag, det känns tryggt. Hon ordnar och fixar det viktiga. Och hon tycker om våra katter, vilket är väldigt viktigt för mig. Hon kommer tillbaka igen på måndag.


Idag har mina släktingar ringt till försäkringskassan ang närstående penning. Jag måste uppenbarligen godkänna personerna som vill vara i min närhet när det blir dags. Jag blev glatt överraskad när man även kunde välja nära vänner. Närstående penning innebär att de kan vara med mig och få lite ersättning från försäkringskassan.


Imorgon kommer svärmor och Staffans bror på besök, ska bli roligt. Hoppas att vädret tillåter lite grillning. Wilma har beställt hamburgare. Dotra har pysslat med sin älva i princip hela dagen, skönt att se hennes glädje. Undrar om Wilma orkar morgondagen, hon ligger i soffan och läser en barbietidning.

... Är det ingen bra period. Kroppen orkar ingenting och man mår helt enkelt riktigt dåligt. Wilma beordade mig att lägga mig i sängen en stund. Sen framåt kvällen innan ångesten kommer är det ganska okej en liten stund. Det är allt tur att Wilma finns, men ibland är det riktigt jobbigt eftersom man vet att det bara är för en begränsad tid jag får vara med. Men för hennes skull är det viktigt att vi gör det så vanligt för henne som det bara går. Hon kommer att märka så småningom att det är dags, men hon kan inte vara orolig och ha ont i magen innan dess. Hon känner av spänningarna och smärtan här hemma, men hon är som vilken snart femåring som helst. Hon planerar för halloween, julen och allt roligt i sommar.


Wilma har fått en leksaksälva idag när hon. Just nu fixas det med en krona till älvan. Sambon varit och fixat lite fredagsmys. Den lilla potatisgratängen blev förresten riktigt god. Alldeles lagom stor. Kronan är klar och polisskolan 3 slutar snart...

Idag valde Wilma att stanna hemma från dagis. Vi har haft besök så femåringarna bakade en jättegod smulpaj. Alltid trevligt att träffas Heléne. Sambon har tagit med Wilma upp på stan. Tror att en leksak hägrar.


Idag har jag bestämt mig för potatisgratäng, världens minsta grätäng är gjord eftersom sambon går på lchf och Wilma vill helst ha vanlig potatis. Men det blir nog gott. Disken får vänta. Vi skylla ha investerat i diskmaskin, men, men... Disken är nog kvar om några timmar.


Idag har även min dagsköterska varit på besök, hon påminde att mina nära och kära måste söka närstående penning på försäkringskassan. Vi pratade också om nedtrappning av kortisonet, vilket skrämmer eftersom den har hjälpt mig med värken. Skönt med vila, men nu börjar soffan bli hård. Bäst att passa och vila när stumpan är borta, men hon tycker attt det är okej att mamma vilar även när hon är hemma.


Nu komedi tillbakagång stan. Undrar vad det blev.