Två veckor har nu gått, sen du lämnade oss.
Det är så ofattbart att du inte längre finns, min lilla docka.
Jag saknar dig så oerhört mycket.
Det värker i mitt hjärta, kropp och själ.
Jag pratar med dig varje dag, och det känns som om du är där....
Vinden stryker min kind när tårarna rinner.
Då vet jag att det är du min lilla docka, som ömt stryker bort dem från min kind.
Du finns alltid i mitt hjärta.
Puss på dig.
MAMMA

För dom som inte haft möjlighet att se dödsannonsen i tidningen så kommer den här. /Staffan