Direktlänk till inlägg 5 april 2013
... Och en dag sen jag fick min diagnos. Fram tills strålningen startade gick allt i ett. Jag fixade och donade inför min egen bortgång. Idag känns det lika jobbigt, lika ångestfyllt och förbannat tråkigt. Men det börjar komma in en känsla av att jag kan inte göra mer än försöka leva här och nu. Tillsammans med mina nära och kära. Fortsätta så länge jag orkar att finnas där för Wilma. Jag får vänja vid att kroppen inte fungerar som den ska, för det gör den absolut inte. Var länge sen jag var vältränad, men en vecka på sjukhus samt strålningen betyder att det inte finns många muskler kvar. Min sköterska har varit här idag, det känns tryggt. Hon ordnar och fixar det viktiga. Och hon tycker om våra katter, vilket är väldigt viktigt för mig. Hon kommer tillbaka igen på måndag.
Idag har mina släktingar ringt till försäkringskassan ang närstående penning. Jag måste uppenbarligen godkänna personerna som vill vara i min närhet när det blir dags. Jag blev glatt överraskad när man även kunde välja nära vänner. Närstående penning innebär att de kan vara med mig och få lite ersättning från försäkringskassan.
Imorgon kommer svärmor och Staffans bror på besök, ska bli roligt. Hoppas att vädret tillåter lite grillning. Wilma har beställt hamburgare. Dotra har pysslat med sin älva i princip hela dagen, skönt att se hennes glädje. Undrar om Wilma orkar morgondagen, hon ligger i soffan och läser en barbietidning.
Idag är det 9 år sedan, du var tvungen att lämna oss på jorden, för att bli en ängel på månen.. Min lilla docka, jag saknar dig så, när jag tittar upp på det mörka himlavalvet och ser både stjärnor och den vackra månen som pryder den svarta himlen, ...
Idag är det 8 år sen,som du var tvungen att bli en ängel på Månen. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, min lilla docka. Inte en dag som jag undrar hur det hade varit, om du fortfarande fanns här hos oss. Det värker i mitt hjärta av längt...
Idag är det 6 år sedan du var tvungen att lämna oss alla fast jag vet att du inte ville göra det... Saknaden efter dig min lilla docka är lika stor som då.. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och undrar hur du har det.. Där borta på Må...
För fem år sedan i dag var du tvungen att lämna jorden för att bosätta dig med de andra änglarna runt omkring i världen. För att du blev sjuk och att det fanns inget läkarna kunde göra så att du kunde leva vidare bli frisk. Saknaden efter dig syrra...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|