Idag har jag trotsat backen upp till dagis. Gissa vad skönt att komma ut och gå en sväng. Wilma blev glad när jag och farmor kom. Vi lyssnade när de sjöng vid brasan, vi limmade på skräp på skräpdockan och njöt i solen. Barnen skulle äta lunch ute, grillad hamburgare.


Efter dagisbesöket lämnade vi Wilma kvar på dagis och gick hem och åt lunch, svärmor hade med sig en supergod köttfärspaj. Tack för hjälpen med undanplockning, städningen och sällskapet.

 

Maria Höglander Persson

30 april 2013 17:28

Hej Magda!

Jag hörde om din sjukdom av Frida Weng på jobbet för ett tag sedan. Jag tror att alla blev chockade av att höra. Ja, så är det - man vet ju aldrig hur morgondagen ser ut, jag trodde ju faktiskt som jag sa till dig att vi någongång i framtiden skulle bli jobbarkompisar igen...
I lördags läste jag reportaget i NWT - så då gick jag in och kollade på din blogg. Jag tänkte att jag skulle skriva något till dig, men det är inte så lätt att veta vad man ska skriva när man vet att du är så sjuk... Varför har människan på 2000-talet ännu inte kunskaper i sjukvården för att kunna bota alla människor som borde ha mer tid kvar att leva?
Jag vet en ung människa som hastigt gick bort för några år sedan - då kunde man läsa i tidningen: "Var inte ledsen för att han är död - var glad för att han har levt". Orden tycker jag är tänkvärda.

Jag tänker på dig och din familj / Maria Höglander Persson

Magdalena Svensson

30 april 2013 17:39

Det viktigaste är inte vad man skriver utan att man finns och att man ibland stannar upp och tänker på det man har. Det är alla värmande tankar som hållet mig uppe de dagar som det är tungt.

 

Anja

30 april 2013 17:32

Gött att du vann över backen! Så skönt att komma ut då vädret är så härligt även om det är lite kallt. Då har du kanske kraft att komma och hälsa på oss på jobbet snart. Det skulle vara jättekul!
Kram Anja

Magdalena Svensson

30 april 2013 17:36

Tänkte titta in i veckan. Har blivit beviljad färdtjänst, så här ska åkas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det 9 år sedan, du var tvungen att lämna oss på jorden, för att bli en ängel på månen.. Min lilla docka, jag saknar dig så, när jag tittar upp på det mörka himlavalvet och ser både stjärnor och den vackra månen som pryder den svarta himlen, ...

Hipp hipp hurra på din födelsedag. I dag blir du en gammal tant hela 50 år... Det är verkligen synd att du inte finns här i bland oss, och vi tänker på dig varje dag. Vi har pratat om dig hela dagen och ätit maten som du älskar.Tittar upp på månen...

Idag är det 8 år sen,som du var tvungen att bli en ängel på Månen. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, min lilla docka. Inte en dag som jag undrar hur det hade varit, om du fortfarande fanns här hos oss. Det värker i mitt hjärta av längt...

Idag är det 6 år sedan du var tvungen att lämna oss alla fast jag vet att du inte ville göra det... Saknaden efter dig min lilla docka är lika stor som då.. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och undrar hur du har det.. Där borta på Må...

För fem år sedan i dag var du tvungen att lämna jorden för att bosätta dig med de andra änglarna runt omkring i världen. För att du blev sjuk och att det fanns inget läkarna kunde göra så att du kunde leva vidare bli frisk. Saknaden efter dig syrra...