.... utan större ansträngningar har det varit. Har haft mycket vila på förmiddagen för att orka med eftermiddagen. Men jag har tvättat idag, tur att vi har tvättmaskin i lägenheten. Idag har sköterskan varit här och vi bestämde att jag ska försöka minska kortisondosen. Ibland känns allt så overkligt. Jag ser och känner att jag är sjuk, men för dotras skull behöver vi vardagen.


Idag kom jag på att jag har skrivit ner Wilmas favoritsång i hennes bok, men det är bra jag som kan den (förutom hon) så jag måste nog spela in den. Ska försöka fixa små presentaskar och slå in lite smycken som hon kan få lite längre fram. Idag när dotra kom till dagis hade hon så mycket att berätta så sambon fick hjälpa hennne. Hon har helt klart haft en underbar helg. Och jag kan lova att det har hennes mamma också.


Imorgon åker nog allt hår av. Det lossnar hur mycket som helst. Lite trimning av peruken blir det också. Peruken är sen förra omgången, den blev aldrig använd då. Tror inte att den kommer bli så använd den här gången heller. Men man vet aldrig. Sjal är nog så varmt och jag tror inte att peruken är svalare.


Idag åt jag spenatsoppa till lunch och biff med sallad till middag. Och såklart har det även ätits godis och glass. Undrar vad man ska hitta på för gott att äta imorgon. Något finns väl.

 

syrran

15 april 2013 22:45

Syrran..för mig är du alltid lika vacker med eller utan hår.
Du är lika fin fast biverkningarna av medicinen gör så att dina kinder blir stora..
För mig är du min idol min stora syster som alltid finns där oavsett vad för bus jag än hittar på..du är så envis,snäll och lite smått galen "som jag".
Det är inte ditt fel att du har blivit sjuk, och inte ditt fel att du måste lämna Wilma och Staffan det är cancerns fel och ingen annans.
Om jag fick bestämma så skulle du få se Wilma växa upp och pussa på Staffan ända tills ni blev gamla och gråa av ålders höst...att du skulle få vara med oss alla i evigheter,men det är inte jag som bestämmer det,det kanske är ödet...jag vet bara att jag älskar dig precis som du är...kramar i massor din lilla syster Therese

Magdalena Svensson

16 april 2013 08:19

Tack syrran.... Älskar dig i massor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det 9 år sedan, du var tvungen att lämna oss på jorden, för att bli en ängel på månen.. Min lilla docka, jag saknar dig så, när jag tittar upp på det mörka himlavalvet och ser både stjärnor och den vackra månen som pryder den svarta himlen, ...

Hipp hipp hurra på din födelsedag. I dag blir du en gammal tant hela 50 år... Det är verkligen synd att du inte finns här i bland oss, och vi tänker på dig varje dag. Vi har pratat om dig hela dagen och ätit maten som du älskar.Tittar upp på månen...

Idag är det 8 år sen,som du var tvungen att bli en ängel på Månen. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, min lilla docka. Inte en dag som jag undrar hur det hade varit, om du fortfarande fanns här hos oss. Det värker i mitt hjärta av längt...

Idag är det 6 år sedan du var tvungen att lämna oss alla fast jag vet att du inte ville göra det... Saknaden efter dig min lilla docka är lika stor som då.. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och undrar hur du har det.. Där borta på Må...

För fem år sedan i dag var du tvungen att lämna jorden för att bosätta dig med de andra änglarna runt omkring i världen. För att du blev sjuk och att det fanns inget läkarna kunde göra så att du kunde leva vidare bli frisk. Saknaden efter dig syrra...