Idag skiner solen i Karlstad och Wilma är på dagis med sina kompisar. Jobbigt när man bara vill vara med henne, men hon kan gärna inte följa med till strålning och kurator. Och det är nog bra att få vara barn också.Katterna ligger och myser med matte i soffan och sambon och jag har varit till köpcentrumet och inhandlat byxor till stumpan och mjukbyxor till mig. Städa och framförallt tvätta och mycket mys kommer det att bli... Vi är allt en riktig mysfamilj.


Det jobbigaste är att få till en vardag när man inte vet hur lång tid som är kvar och det är superjobbigt när man vill ha kontroll över varje minut och nu får ta dagen som den kommer. Idagär det 6 dagar sen jag fick diagnosen. Dessa 6 dagar har gått super fort och det har varit mycket man vill fixa innan man försvinner. Nu har jag gjort mycket och jag hoppas att jag orkar och hinner lite till, men det viktigaste är att umgås med min familj och mina katter.