En av sex strålningar avklarade. Själva strålningen gick okej, det som var jobbigast var att vara instängd i en ansiktsmask som är fastsatt i behandlingsbänken. Det känns tryggt att veta att de genomför behandlingen så att jag ska kunna få mer kvalitetstid med familjen. De skulle inte genomföra behandlingen om de inte tror den ger mig mer tid och att jag mår bättre den tiden jag har kvar. Känner mig trygg på strålningen, personalen där är helt underbar. Både mamma och min sambo var med till sjukhuset. Wilma var i trygga händer på hemmaplan.


Här hemma rullar det på som vanligt som vanligt med en halvkrasslig Wilma och en febrig Staffan.