Nu börjar det kännas jobbigt att vara hemma. Jag är helt klart för social för att bara ligga som en padda och titta på TV. Jag saknar det sociala liv som arbetet för med sig. Jag saknar att diskutera både med personal och elever. Jag saknar att bjuda hem mina kompisar på fika (ni får jättegärna komma på fika bara ni hör av er först). Visst älskar jag mina katter men de är dåliga på att diskutera, allt matte gör är bra så länge de får mat och gos. Det största problemet är att jag kroppsligt inte orkar med för mycket utan måste vila, och det blir mer vila för varje vecka som går (ibland dag). Detta gör att det är ett litet äventyr att ta sig ut. Men det fungerar tack vare färdtjänsten och ett jäklar anamma.


Jag har också tröttnat på att vänta. Vänta är det värsta som finns, det har jag alltid tyckt. Tycker inte om att vänta på exempelvis försenade tåg och bussar. Och nu måste jag vänta på något som kommer att hända men jag vet inte exakt när, men jag känner mig kroppsligt svagare. Vilket jag ser synliga bevis för varje dag inform av rullstol (inte använd än), förhöjning till toalettsitsen samt färdtjänsten. Som tur är finns det lite datum framöver att se framemot, så det blir inte bara negativa tankar. Vilket det inte kan bli med en fem-åring i hushållet. Stumpan ser till att vi verkligen lever här och nu.


Imorgon eftermiddag har de sommarfest på dagis. Mycket aktiviteter kommer det att vara både för barn och vuxna. Jag tror jag vet var stumpan kommer att vara: vid ponnyridningen. Det hela kommer att avslutas med fika på barnens respektive avdelning, både sambon och jag ska ta oss dit. Ska bli riktigt kul.

 

fia

15 maj 2013 21:26

Hej magdalena! Detta är Sofia, Jörgens "fru", din exgranne som fick kläder av er! :) Jörgen berättade vad som drabbat dig och jag kollade din fina blog. Jag Beundrar din styrka.. Tror att du kommer få följa din lilla gumma i livet och ja tror nog att hon kommer att känna av det! <3 kram på digfrån Sofia

Magdalena Svensson

15 maj 2013 21:38

Tack! Jag försöker vara stark. Det är inte lätt alla gånger. Jag tror också att jag kommer att finnas med på ett hörn. Kramis

 

marina

16 maj 2013 06:08

Hoppas ni får en bra sommarfest med mycket sol och många trevliga akttiviteter!

http://www.marinasbay.blogsot.com

Magdalena Svensson

17 maj 2013 12:31

Sommafesten var riktigt lyckad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det 9 år sedan, du var tvungen att lämna oss på jorden, för att bli en ängel på månen.. Min lilla docka, jag saknar dig så, när jag tittar upp på det mörka himlavalvet och ser både stjärnor och den vackra månen som pryder den svarta himlen, ...

Hipp hipp hurra på din födelsedag. I dag blir du en gammal tant hela 50 år... Det är verkligen synd att du inte finns här i bland oss, och vi tänker på dig varje dag. Vi har pratat om dig hela dagen och ätit maten som du älskar.Tittar upp på månen...

Idag är det 8 år sen,som du var tvungen att bli en ängel på Månen. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, min lilla docka. Inte en dag som jag undrar hur det hade varit, om du fortfarande fanns här hos oss. Det värker i mitt hjärta av längt...

Idag är det 6 år sedan du var tvungen att lämna oss alla fast jag vet att du inte ville göra det... Saknaden efter dig min lilla docka är lika stor som då.. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och undrar hur du har det.. Där borta på Må...

För fem år sedan i dag var du tvungen att lämna jorden för att bosätta dig med de andra änglarna runt omkring i världen. För att du blev sjuk och att det fanns inget läkarna kunde göra så att du kunde leva vidare bli frisk. Saknaden efter dig syrra...