Sportlovsveckan har startat med en febrig Wilma (vilket inte har märkts så där jättetydligt, hon har farit runt som vanligt), bilen har varit på service, frallor har bakats och jag har varit till sjukhuset och fått den dagliga strålningsdosen. Dagen har också bjudit på en överraskning i form av ett kort från mina NO-kollegor, jag saknar er också.

Efter lunchen idag tog jag mig till jobbet för att hälsa på mina "goa" arbetskollegor och fixa kopior på de nya kunskapskraven som gäller till hösten. Efter turen till jobbet hämtades Wilma upp från dagis och vi startade vårat fredagsmys. Wilmas farmor dök upp med nya kläder till Wilma. Farmor och Wilma busade i kojan, vi åt tacos och nu är det dags för mys i soffan och Lets Dance.

Idag har jag utmanat mig själv och tagit en tur upp till stan. Jag vågade till och med klippa mig. Det är inte var dag som jag lyckats med något annat en bara sitta och softa på soffan. Det jag vill säga är att idag är det en hyfsad bra dag, om man bortser från tröttheten.Nästa vecka har Staffan sportlov och det innebär även att Wilma är ledig från dagis, undrar hur jag ska få krafter att ha mina älsklingar hemma en hel vecka när jag är helt slut efter en helg. Men snart blir det nog lite bättre, jag har 2,5 veckor kvar på behandlingen och jag borde bli lite piggare när jag slutar med cellgifterna och strålningen. Det hoppas jag i alla fall.

Den här helgen har jag verkligen fått reda på vad trötthet som biverkning på en behandling innebär. Jag är helt utslagen! Jag sover flera timmar under dagen och ändå så sover jag gott under natten. Tyvärr så innebär den här tröttheten att jag inte är så social för tillfället. Jag orkar vara social i små mängder, men tyvärr orkar jag nog inte gå och hälsa på mina kära arbetskamrater och elever imorgon som jag hade tänkt. Får helt enkelt se hur det känns efter jag har varit till sjukhuset i morgon.

I fredags åkte vi hem till mamma och hennes man Frank för att ägna några "stillsamma" dagar. Under fredagskvällen åt vi pizza och massor med godis och tittade på Lets Dance. På lördagen åkte vi iväg till min morfar och firade hans 85-årsdag. Morfar bjöd på både mat och tårta. Lördagskvällen bjöd på melodifestivalen. Nu är vi åter hemma i Karlstad efter helgens strapatser   

I söndags eftermiddag var vi hem till Wilmas kusiner, där bjöds det på både pulkaåkning och nybakad banankaka. Tack för en jätte trevlig eftermiddag, jag behövde verkligen få göra någonting annat.På onsdag går jag in i vecka 3 av behandlingen. Ska träffa cytostatika systern idag och prata om fortsättningen av cellgiftsbehandlingen. Ska bland annat få mer tabletter och så ska vi prata om hur jag ska göra med tabletterna den här veckan då jag har blivit förkyld. När det gäller strålningen så går det nog framåt, har känt mig lite svullen och haft mer eller mindre ont den senaste veckan.

Idag har vi gjort saker som vi brukar ägna oss ut på lördagar. Här kommer en lista:

1. Frukost
2. Melodikrysset för de vuxna i familjen och Monsters INC. blev det för Wilma.
3. Tur på stan. Wilma har handlat en jättefin tröja med ett stort hjärta på. Hennes kommentar när hon såg tröjan var "Den ska jag ha mamma". Jag har införskaffat en blus.
4. Lunch blev det på stan. Mac Donalds närmare bestämt.
5. Hemåt för en slapparstund och fika. Slapparstunden bestod av att Wilma for runt och lekte medans mamma och pappa tog det lugnare.
6. Dammsuga
7. Toy Story 1 och lägga pärlplattor ("pärla" som Wilma säger att det heter stod)
8. Wilma badade och lekte haj, Staffan tog sig en löptur
9. Kvällsmat
10. Melodifestival

Mer tror jag inte att man hinner med på en dag. Ju förresten lite lek med IPAD:en, facebooka, gos med katterna hinns förstås också med.

Hajen Wilma

Känner mig inte alls sugen på att uppdatera bloggen. Den här veckan har varit riktigt motig, har känt mig hängig och nere på samma gång. Jag är riktigt trött på att ha ont, har i och för sig inte superont men den molande dagliga värken räcker. Speciellt om det har varit så sen före jul! En superkram till min goa sambo som får dra ett tungt lass här hemma och till Wilma som är så underbar som bara en två och halvt åring kan vara.

När Wilma kom hem idag så tala hon om klart och tydligt att hon älskar Pelle (en kompis på dagis). Hon älskar inte mamma och pappa idag, utan bara Pelle.